Fortsätt till huvudinnehåll

Min dag


​Idag är det min dag men aldrig har den känts så oviktig. Födelsedagar har aldrig varit någon stor sak i vår familj men det är ändå en dag som är en milstolpe i livet. När Max föddes blev hans dag den viktigaste. Våra födelsedagar blev viktiga för att Max ville uppvakta oss. Nu vet jag inte om jag bara ska strunta i dagen eller fira att jag faktiskt överlevt förlusten. Varje dag är en kamp men på lite olika sätt, förlusten tar väldigt mycket energi. De dagar som jag är pigg njuter jag av att ha mer ork, förhoppningsvis blir jag starkare med tiden. 

Just nu försöker jag samla energi till publiceringen av historien om Max. Det känns så viktigt att ge honom upprättelse. Vårt samhälle skapade Max psykiska lidande, många lagar har brutits ändå har samhället inte förmågan att ställa någon till svar. Därav är vi extra tacksamma för den journalist som hjälper Max och oss att berätta sanningen. Några undrar varför vi inte bara går vidare men endast de som upplevt förlust kan förstå. 

Jag vill ge några råd om att möta människor i sorg.

-Undvik oss inte

-våga höra av er många gånger

-känn av dagsformen. Är det en bra dag så spinn vidare på det. Är det en dålig dag så lyssna och prata.

-kom inte med käcka kommentarer och goda råd. Inget kan ändra läget utan lindring handlar om att lära sig bära sorgen.

Kram till alla er som finns för oss i vårt och torrt♥️. Tack till er som vågar höra av er trots att vi inte ses eller hörs så ofta 💕.

Max mamma 🧡

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Midsommarpresent

 Inget är som vanligt ändå börjar det bli vårt nya normala. Vi har vant oss vid enkla saker som att tvättkorgen bara har våra kläder, vi köper mat till två, det är bara våra skor i hallen, inga nya konstiga fordon på gården. Vi har vant oss vi klumpen i magen och våra dagliga besök på kyrkogården. Jag har fått ärva/låna Max cykel så den står faktiskt utanför dörren precis som vanligt. Jag tror att på många sätt ser det ut att fungera ganska bra och vi gör vårt bästa. Jag vet inte när det räknas som att man fungerar? när man kan borsta tänderna? när man kan arbeta? när man kan skratta? när man kan mata djuren? Vi släpper mest fram sorgen och saknaden när vi gömmer oss i vårt hem.  Lagom till midsommar fick Max sin gravsten. Den blev så fin som vi hoppats på och nu vet vi att hästen på stenen symboliserar Max häst Stickan som dog för några veckor sedan. Så vackert men ändå så sorgligt. Mitt hjärta går i bitar och tårarna går inte att hejda när vi går till Max fina plats. Ig...
3 kommentarer
Läs mer

Sorgeår

 Tiden går och livet går på något sätt vidare utan vår finaste Max 💗. Jag somnar av utmattning men sover inte så bra. Jag vaknar många gånger och varje gång jag vaknar påminns om att det är sant att det ofattbara har hänt. Det var inte ett val Max gjorde utan jag tror att hans synfält var smalt i stunden, paniken som ett trängt djur som inte kommer undan. Han var en kille som bara ville få vara och göra det som han gillade och tyckte var roligt. Han ville inte bli hånad eller bortgjord stup i kvarten av vuxna och barn. Max gav mig ett gott skratt en dag när ett av hans många hyss dök upp. Han hade bytt ut alla vitaminer i en burk mot vatten. När jag öppnade burken blev det blött över allt. Det skämtet är så mycket Max, jag blev lite glad i stunden.  Det har gått snart en månad sedan Max födelsedag och jag har hunnit fundera mycket. Det har varit en sommar med många svåra tankar och jag har faktiskt funderat själv på när når jag botten. När tankarna kommer känner jag så mycket...
3 kommentarer
Läs mer

Idag har den finaste ängeln födelsedag

 Idag är det Max födelsedag, idag skulle Max fylla 14 år. Det är nu 229 dagar sedan Max lämnade oss och det är fortfarande helt obegripligt och jag vet inte hur jag kan vänja mig vid aldrig mera... Tänk er att fira födelsedagen med att tända ljus och gråta vid en grav. Vi har funderat på vad Max skulle önskat sig i födelsedagspresent, troligen ännu en moped eller kanske en båt till. Det är få gånger som Max faktiskt kunnat säga en sak han önskar sig, det brukade ändra sig ända till sista dagen. Han hade alltid så många projekt och vill inte vänta på födelsedagen utan köpte själv det han ville han, han var trots allt duktig på att jobba ihop pengar. Den mest uppskattade presenten var nog på 4 årsdagen när han fick sin första elektriska 4 hjuling. Max ville gärna vara delaktig i att ordna sina kalas, laga mat och göra tårta eller glass. Det är dock inte lätt att fylla år i juli. När vi hade kalas var det oftast flera som inte kunde komma pga semester och det var alltid svårt att...
En kommentar
Läs mer