Vilken vecka, vilket gensvar på vår tragiska förlust. Vi kämpade så för Max och nu är det 550 dagar sedan jag fick den sista kramen med orden "jag älskar dig mamma". Förutom chock, förlust, panik, sorg, meningslöset, funderingar över om man vill leva, kärlek, ilska och mycket annat har jag fört en kamp för att förstå varför. Max var inte intresserad av att skriva så det fanns inget brev. Vi förstod direkt att det var kopplat till skolan. Dokumentären är fruktansvärd men verkligheten är så mycket värre. Det är bara den som förlorat ett barn som kan förstå den paniken som uppstår kroppen.
Vi har under de 550 dagarna som passerat fått kämpa så hårt för att få fram sanningen. SvD har kunnat hjälpa oss mycket. Det händer något i en människa när en kommun använder extremt stora interna resurser och betalar externa konsulter för att få en förälder och god skattebetalare att bli tyst. Kommunen har gjort allt för att skylla över på Max, han ville inte byta skola, kommunchefen tror att det är säkert något annat, han var besvärlig osv.. Kommunchefen är tom stolt över all personal. Det finns fantastisk personal men något har gått fel och det är rimligt att den som har ansvaret eller det delegerade ansvaret tar det.
Jag har de senaste dagarna funderat på om kommunen agerande skulle varit det samma om Max blivit ihjäl körd utanför sin skola, skulle det då vara lika viktigt att skydda chauffören?
Den lokala tidningen UT vill gärna göra reportage om hur fin Max var och hur ledsna vi är men granskningarna har uteblivit.
Det är skönt nu få dela med Sverige där miljoner människor sett klippen, hört podden och förfäras. Vi har fått ett fint samtal av utbildningsministern som vill ha mer dialog om skolan. Jag var väldigt tydlig till Simona Mohamsson att alla avfärdar oss; BEO, Skolinspektionen, Kommunen, Arbetsmiljöverket osv.. Där med är min upplevelse att man får mobba ihjäl barn i Sverige. Simona blev nog lite förskräckt och bjöd in till ytterligare dialog..
Det skaver alldeles väldigt att från vår egen kommun råder tystnad. I podden deltar kommunchefen som heter Gustaf Olsson. Han beställde en rapport från Leadership Art som säkrade att kommunen skulle se bra ut. I podden kan man höra en motvillig Gustaf erkänna att personalen visste att Max var utsatt efter att SvD visat dokument. Faktum är att jag besökte Gustaf på kommunen innan rapporten beställdes, i det mötet visade jag flera av dokumenten. Gustaf visste att Max var utsatt men valde att gå vidare med rapporten.
Nu till skavet som kvarstår, Gustaf har erkänt Max utsatthet ändå ligger den officiella rapporten kvar på hemsidan. Min tolkning är att Gustaf sa det som förväntades i podden men har under gångna månader inte agerat. Det rimliga borde vara att reklamera rapporten,som kostade 500 ksek.
Jag har vid flera tillfällen påtalar för KSO moderaten Wiktor Öberg att något är fel. Rapporten från Leadership Art har exkluderat personer, underlag som hänvisas till finns inte enligt Gustaf (det finns i mail). Wiktor vill inte ta i frågan så tolkningen är att han står bakom en fabricerad rapport.
Mina vänner detta skaver så in i h*vete. Max har fått upprättelse av svenska folket. Barnen i Ulricehamn lever i samma verklighet till den dagen ledningen erkänner misstag och dessa kan korrigeras.
Stort tack för all er kärlek
Linda Olofsson stolt mamma till Max
🩷🩷🩷🩷// Marie-Louise Weise
SvaraRaderaDin vän - always.
Jag tror du har rätt i att man bara kan förstå paniken i kroppen om man själv har upplevt att förlora sitt barn. Jag minns den rent fysiskt som ett stort hål genom kroppen. Men mest av allt att jag måste förstå vad som hänt. Förstå går nog inte. Inte ens i dag accepterar jag att Måns inte finns där. Bara tanken på att slå sig ner och klura över ett konstigt ord, diskutera ett sconesrecept, snacka lite fransk historia går ju inte, och så är sorgen där och mysterierna. T ex varför i hela fridens dar har inte en enda av de som drog Måns i håret, petade en penna i nacken, slog honom med handduk i duschen, kallade honom megafetto och alla som skrattade bett om ursäkt? Eller deras föräldrar? Eller lärarna? Mysterier, som jag antar att ni också tvingas uppleva nu. Politiker- och skolledarlögnerna skriver ni om offentligt, det är bra. Deras hopp är att Max blåser över. Det gör han inte, och det är tack vare er kamp, att ni orkar. Och att ni vågade lita på medierna, något jag aldrig ångrat att jag gjorde. Hoppas vi kan ses någon dag. Kram.
SvaraRaderaLinda jag har följt dig /er hela vägen med er kamp och är så stolt över din fina mamma roll, själv känner jag mig som en lort för att jag släppte striden om vår son ,orkade inte ,men din kamp betyder mycket för många barn som faktiskt har det svårt du gör skillnad. Styrkekram
SvaraRaderaHej Linda ❤️ Tack för att ni orkar. Idag spelade jag upp ett klipp där du berättar om Max för min grabb på 10 år. Han började gråta och sa att det är så sorgligt. Han sa också att hade han stannat på sin förra skola så hade han tänkt och känt likadant som Max med samma utgång. En skola med fina ord men med absolut ingen konsekvent handling. Det blev många utskällningar på rektorer och skolansvariga. Polisanmälningar hjälpte inte och min son kände som Max att snart kommer han bli hjälpt men inget hände. Vilgot hälsar till er och jag säger många tack för att ni orkar. Det är en alldeles för hård värld våra barn får uppleva. Styrkekramar ❤️
SvaraRaderaVärldens vackraste Max! Jag är så ledsen för din skull från botten av mitt hjärta och skickar all styrka till dina föräldrar. Din historia gör att hela hjärtat går i tusen bitar.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaBeklagar förlusten av fina max.
Stenbocksskolan var redan på min tid (cirka 2004-2006 )en väldigt hård miljö med nonchalans/okunskap ifrån personal( detta verkar vara ingrott i väggarna).
Jag var utfryst och stannade hellre hemma så ofta som möjligt .
Minns att jag inte ville gå på skolavslutningen i 9an och dagen efter så hade man slängt allt som var i mitt skåp så jag fick inte behålla något ifrån min tid där.
Min räddning var när jag började gymnasiet i borås och fick vänner / bättre skola i allmänhet.
Kan inte annat än tro att max fortfarande hade varit vid liv om han inte hamnat på just stenbocksskolan😢❤️