Nu är jag riktigt heligt förbannad, så förbannad att jag är säker på att Max är stolt över mig. Jag kan höra honom "mamma du är grym, ge på idioterna". Det är 372 dagar sedan Max inte orkade leva, vi visste att det var förfärligt i skolan men den bild som framträder i vårt sökande är långt mycket värre än vad vi kunnat ana.
Jag har varit naiv i min uppfattning om kommuner, jag hade en illusion om att de är tillför invånarna och staden. Den bild som framträder allt tydligare av Ulricehamn är att de är till för tjänstemännen. Den som vågar ifråga sätta blir noterade på "svarta listan" och kallas för kommunens fiende. Ledande politiker verkar älska makten så de är mer intresserade av att LÅTA bra än att VARA bra. När invånare, företag eller andra politiker kritiserar kommunens handlingar så blir man satt på svarta listan. Det är kanske ännu värre för de enskilda medarbetare som vågar kritisera, de riskerar jobb och inkomst. Det allra värsta blir för barn och gamla, när deras anhöriga tar ton så gör tjänstemän vad som helst för att tysta.
Jag har tidigare berättat att Max hade talat om för väldigt många vuxna och barn i skolan vad han kände, att han kände sig utsatt och ensam. Vi har haft 6 olika möten med personer inom sektor lärande och skolan utan att få några svar på vad de faktiskt gjorde åt saken. Skolan har producerat en intern genomlysning, betalat 500.000 kr för en extern rapport, journaler av varierande kvalitet, mail och betyg. Dessa dokument ger väldigt olika bilder och motstridiga uppgifter så några av dokumenten är fabricerade. Vi har önskat svar på diskrepanserna i skrift men det klarar inte sektor lärande utan de vill ha möte. Nu ett år efter Max död skulle det 7e mötet äga rum när vi äntligen skulle få svar och förstå. Jag har inte haft någon övertro på att vi faktiskt skulle få svar..
Grundskolechefen återkom efter 6 månader med EN mötestid, han bestämde tid, plats och deltagare. Han tänkte sig att Christian och jag skulle möta följande personer; Grundskolechef, rektor för Stenbocks skolan, rektor för Gällstad skola och chefen för Elevhälsan. Mötet skulle alltså ha fyra högt uppsatta chefer mot Christian och mig, respekt för invånare i sorg? knappast? Christian orkar inte ens se eller höra dessa tjänstemän så vår vän M lovade att vara mitt stöd i mötet. Hon är en smart och kompetent kvinna som har både empati men också skärpa.
Detta är det svar vi får från Grundskolechefen. Deras personal tål inte lite osäkerhet så jag kan inte välja vem som är mitt stöd i mötet. Hur rädd och osäker tror de att Max var när han tvingades till en skola där de vuxna tittade åt andra hållet oavsett vad han fick utstå?? Jag var rädd och osäker när Max gick till skolan, nu är jag rädd varje dag att min man och jag inte skall klara att bära sorgen.. De veka tjänstemännen klarar inte att möta en mamma i sorg tillsammans med hennes vän bara för att vännen (M) arbetar som jurist.
Jag tog då kontakt med Kommunstyrelsens ordförande som garanterade att mötet skulle genomföras och att jag får ha M som stöd men icke. Det nya svaret från Grundskolechefen är att jag får ta med vem jag vill men inte M. Vi får också veta att om vi försöker ändra deltagare, plats, tid eller något annat så kan mötet genomföras först februari 2026. Grundskolan i Ulricehamn tycks vara mer upptagen än statsministern.. Kommunstyrelsens ordförande har vid två tillfällen garanterat mig att mötet skall genomföras imorgon men tjänstemännen vägrar om min vän är med.
Det är uppenbart att dessa tjänstemän helt glömt vad vi talar om. Vi har förlorat det finaste vi hade, vår son. Deras signalsystem visste att Max inte mådde bra, de vet att fler barn inte mår bra. De är dock mer intresserade av att täcka över spåren av missförhållanden än att ärligt erkänna och förbättra.
Jag borde kanske inte bli förvånad efter det vi hört och sett under det gångna året. Kommunchefen är stolt när ett barn begår självmord till följd av ett långt utanförskap i den kommunala skolan. Social chefen är stolt över sin personal trots att ledarskapet är så dåligt att gamla blir vanvårdade. Det politiska styret brukar skydda sig med att det finns andra kommuner som är sämre. Det är en klen tröst för drabbade utsatta i kommunen.
Jag hoppas fortfarande att det finns någon inom kommunen som tar sitt förnuft till fånga så att mötet kan genomföras imorgon men det återstår att se.. Jag lovar att blir det inget möte kommer jag att dela många saker med er här så får ni avgöra om vi eller kommunen har rätt.
Max mamma
Kommentarer
Skicka en kommentar