Fortsätt till huvudinnehåll

Trappor ska städas uppifrån

Självmord är inte frukten av ett rationellt val utan konsekvensen av ett psykiskt lidande. Detta var den början jag planerat för nästa inlägg. Innan jag han skriva publicerade BT en mycket tänkvärd insändare skriven av Marie-Louise Weise. Jag önskar att fler hade det civilkurage som hon uppvisar. Del av hennes insändare: När en kommun beskriver en skolas insats som "mer än förväntat", trots att en elev dött i suicid efter långvarig utsatthet - då har vi nått en semantisk härdsmälta. Språket slutar skydda de sårbara och börjar istället skydda systemet. Vår kommunchef har i BT bett om ursäkt för att sitt uttalande om att Max valde att begå självmord. Vi tolkar det bara som att han försöker förbättra sitt varumärke för han har INTE bett oss, Max föräldrar om ursäkt för sitt uttalande. Detta trots att vi haft upprepad mail kommunikation där jag även påtalat hans plumpa uttalande. Även kommunchefen har en chef men kommunstyrelsens ordförande tycks inte värdera ett gott ledarskap. Min uppfattning är att en kommun är till för att skapa de bästa förutsättningarna för sina invånare som skulle kunna likställas med ett företags kunder. 

Vi lever i en kommun som visar på ett dåligt ledarskap i så många avseenden. Jag har tidigare beskrivit den rapport man fabricerat för att förminska skulden i Max dåliga mående. Jag tror inte att Max bara hade otur i flera år utan jag är övertygad som att det är ett haveri i systemet. Trots att Leadership ARTS beskrev att ingen gjort några fel så finns det faktiskt tydliga punkter även i deras polerade rapport som beskriver brister. Det finns brister i hur man dokumenterar, hur man hanterar incidenter, det finns uppenbara brister i deras värdegrund, hur man kommunicerar med föräldrar osv. Rapporten beskriver att verksamheten är öppen och transparent trots att tystnads kulturen är utbredd. Skolan har inte gjort någon incident rapport på Max självmord men ändå har de bekostat en dyr utredning. 

Vi hör att det finns personal som även efter Max död säger fula saker om honom, chefer låter detta ske och i vissa fall så till och med uppmuntrar det. De som har kurage att säga emot straffas. Vi hör exempel på anställda som får minimal löneökning trots god prestation pga kontakten med oss. Vi hör fackliga som inte vågar agera. Det finns barn och vuxna som behöver krisstöd pga det som hänt men då ingen erkänner problemet så får de som behöver troligen inget krisstöd heller. 

Det pågår en förundersökning om eventuellt tjänstefel, detta baserat på en polisanmälan vi gjort. Vi hör att det pratas mycket om huruvida det kommer leda till åtal eller inte. Det ryktas till och med att poliser i närstående till anställda uttalar sig om förundersökningens förlopp. Finns det poliser med koppling till skolan i Ulricehamn som snokat rätt på information är det i sig ett tjänstefel. De som inte har gjort fel behöver väl inte vara rädda? om ingen har gjort fel så förstår jag inte varför de oroar sig? Jag vet att fel har begåtts oavsett om det leder till åtal eller inte. 

Skolchefen var i tidningen redan tidigt under året och beskrev att en intern genomlysning skulle göras. Den torde vara klar men är inte kommunicerad. Det kanske är så att den visar att fel begåtts? Oavsett har vi inte sett den. Jag har begärt den från skolchefen men vi får se om vi får ett svar. Chefer in den här kommunen har en extra ordinär förmåga att svara utan att ha gett svar på frågorna som ställs. 

Nästa vecka kommer skolinspektionen till Stenbocks skolan. Jag gissar att rektorn och sektor lärande har fullt upp att försöka städa och skriva policys så det skall se fint ut. Skolinspektionen har fått in flera anmälningar men vill vi förändra behöver vi agera. Jag hoppas att alla som upplever brister i skolan rapporterar till skolinspektionen. 

Stenbocksskolan tillåter inte energidryck men de tillåter att barnen Vejpar. Vi har noteringar i Max journal från skolsyster att han varit i Vejp rök så han fick Paracetamol. Ingen ringde till oss utan detta fann vi efter Max död. Där med tolkar jag det som att Vejpa är godkänt på skolan. De har mobilförbud i teorin men i verkligheten är det inte implementerat. Kanske var det inte viktigt men såg kanske bra ut i media och man framstod i stunden som handlingskraftig.

Vi förväntar oss fortfarande att få en ursäkt från kommunchefen av hans dumma uttalande att Max valde att ta sitt liv men troligen kommer den aldrig. 

Slutligen det finns ett fint husmors knep, en trappa bör städas uppifrån. Vår kommun skulle må bra av en rejäl rensning av dåliga ledare. Dåliga ledare är som rutten frukt, det räcker med ett fåtal ruttna frukter i skålen för att allt ska ruttna. Vi väljare kan göra skillnad, medborgare som Marie-Louise Weise och andra som höjer sina röster kan göra skillnad. 

Vi saknar Bergasorken så det värker💔. Ikväll fann jag bilder från när Max var riktigt liten och på en millisekund är klumpen tillbaka i magen..

Bergasorkens Mamma

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Midsommarpresent

 Inget är som vanligt ändå börjar det bli vårt nya normala. Vi har vant oss vid enkla saker som att tvättkorgen bara har våra kläder, vi köper mat till två, det är bara våra skor i hallen, inga nya konstiga fordon på gården. Vi har vant oss vi klumpen i magen och våra dagliga besök på kyrkogården. Jag har fått ärva/låna Max cykel så den står faktiskt utanför dörren precis som vanligt. Jag tror att på många sätt ser det ut att fungera ganska bra och vi gör vårt bästa. Jag vet inte när det räknas som att man fungerar? när man kan borsta tänderna? när man kan arbeta? när man kan skratta? när man kan mata djuren? Vi släpper mest fram sorgen och saknaden när vi gömmer oss i vårt hem.  Lagom till midsommar fick Max sin gravsten. Den blev så fin som vi hoppats på och nu vet vi att hästen på stenen symboliserar Max häst Stickan som dog för några veckor sedan. Så vackert men ändå så sorgligt. Mitt hjärta går i bitar och tårarna går inte att hejda när vi går till Max fina plats. Ig...

Sorgeår

 Tiden går och livet går på något sätt vidare utan vår finaste Max 💗. Jag somnar av utmattning men sover inte så bra. Jag vaknar många gånger och varje gång jag vaknar påminns om att det är sant att det ofattbara har hänt. Det var inte ett val Max gjorde utan jag tror att hans synfält var smalt i stunden, paniken som ett trängt djur som inte kommer undan. Han var en kille som bara ville få vara och göra det som han gillade och tyckte var roligt. Han ville inte bli hånad eller bortgjord stup i kvarten av vuxna och barn. Max gav mig ett gott skratt en dag när ett av hans många hyss dök upp. Han hade bytt ut alla vitaminer i en burk mot vatten. När jag öppnade burken blev det blött över allt. Det skämtet är så mycket Max, jag blev lite glad i stunden.  Det har gått snart en månad sedan Max födelsedag och jag har hunnit fundera mycket. Det har varit en sommar med många svåra tankar och jag har faktiskt funderat själv på när når jag botten. När tankarna kommer känner jag så mycket...

Idag har den finaste ängeln födelsedag

 Idag är det Max födelsedag, idag skulle Max fylla 14 år. Det är nu 229 dagar sedan Max lämnade oss och det är fortfarande helt obegripligt och jag vet inte hur jag kan vänja mig vid aldrig mera... Tänk er att fira födelsedagen med att tända ljus och gråta vid en grav. Vi har funderat på vad Max skulle önskat sig i födelsedagspresent, troligen ännu en moped eller kanske en båt till. Det är få gånger som Max faktiskt kunnat säga en sak han önskar sig, det brukade ändra sig ända till sista dagen. Han hade alltid så många projekt och vill inte vänta på födelsedagen utan köpte själv det han ville han, han var trots allt duktig på att jobba ihop pengar. Den mest uppskattade presenten var nog på 4 årsdagen när han fick sin första elektriska 4 hjuling. Max ville gärna vara delaktig i att ordna sina kalas, laga mat och göra tårta eller glass. Det är dock inte lätt att fylla år i juli. När vi hade kalas var det oftast flera som inte kunde komma pga semester och det var alltid svårt att...