Kompetens vs kunskap

 Dagen bjuder på en fundering om vad som är kunskap vs kompetens. Min tolkning är att kunskap är teorin bakom och kompetens är när jag kan tillämpa det. Det borde innebära att vi lär oss kunskapen i skolan eller teorin, de smartaste människorna lär sig sedan tillämpningen (kompetens). Det är inte i alla yrken man behöver ha kompetens men har man det brukar det komma till nytta i all typer av yrken. 

Det jag nu upplevt av mitt enda barn jag haft är att trygghet var inte viktigt då skolan tillät ett totalt utanförskap och mobbning utan att ens notera det. Man har bara i interna mail noterat att jag var en överdriven och förstärkande vårdnadshavare. Låt oss då fundera på hur gick det med kunskapen?

Vår första diskussion om kunskap i årskurs 7 var under utvecklingssamtalet. Jag vet vilket datum det var men skolan minns inte så jag tänker inte avslöja det. Max hade fått 5 frågor att förbereda men med tanke på vad som pågick utanför lektionerna så var väl den förberedelsen så där. Jag var dock på mötet så jag minns mycket väl vad som sas. Vi har nu efter många försök fått ett protokoll skrivet av en lärare med följande titel:speciallärare, svenska/engelska och förstelärare. Personen är också del av kommunens KSU(Kommunens särskilda undervisningsgrupp). Jag delar inte inte hela dokumentet men del av det, kanske någon av er kan förstå vad det står. Jag var en del av mötet som noteringarna avser ändå förstår jag bara delar av det.

"Har haft stöd i svenska tidigare – Behöver titta mera på detta, hur vi får till ett bra stöd vid

behov? Hur mycket stöd behövs?

Klassbyte? Funderingar kring samansättningen i klassen, varför är Max ensam i sin klass

medan de andra har med någon/några kompisar? Behöver testa fram till höstlovet och sedan

utvärdera och se hur det har fungerat (vet inte någon annan lösning just nu)?

(Får alltid inte så mycket gjort under lektionerna?)

Åtgärder:

Stöd i svenska? Jag behöver fundera på hur den ser ut.

Utreda hur det fungerar i klassen (efter höstlovet?)"

En tid efter mötet dyker skolans bedömningar upp, dessa skall göras i mitten på terminen. I bedömningen står det att Max inte har godtagbara kunskaper i läs- och hörförståelse i varken svenska eller engelska. Det finns inga åtgärder noterade utan jag får maila om dem. Det står inget nämnt om det som diskuterades på utvecklingssamtalet i form av extra stöd. Vem vill ha bara en bedömning utan en åtgärdsplan? Om skolan bara är tillför att bedöma kan barnen komma för test två gånger per år så får vi som föräldrar ansvara för utbildningen.  

Jag är väldigt nyfiken på hur dessa tester går till. Jag känner inte så många barn på djupet men Max kände jag. Han hade svårt att skriva men inte att läsa eller höra. Han hade ett mycket utvecklat språk med avancerade ord. Han kunde läsa en sprängskiss på en motor för att efter det starta jobbet med motorn. Han kunde läsa på Transportstyrelsen vilka fordon han fick köra och inte. Han kunde förstå motorstorlekar och hur dessa klassades. Han kunde läsa instruktioner på både engelska och tyska när han hade ett för honom viktigt projekt. Hörseln fungerade utmärkt när det var ett oljud eller fel på en motor eller ett redskap.  

Vad beträffar inlärningsförmågan var den utmärkt om motivationen fanns. Han kunde stora delar av sortimentet på Jula, Biltema och Amazone, han kunde funktioner, dimensioner och priser. Han hade väldigt god kunskap om prisnivåer och funktioner av utrustning till hästar. 

Dessutom var han mycket praktisk så han kunde laga och bygga nästan vad som helst med el, mekanik och motorer. Han har byggt egna eldstäder och kojor, dessa blev allt mer avancerade över tid. När han hade ett projekt blev han som besatt och kunde inte sluta innan det var klart dvs inga motivations problem eller slö. 

I tekniken finns det fortfarande ett moment där man skall koppla en kontakt på en sladd, det gjorde Max på under 5 minuter. Då blev han avvisad från lektionen för att han var klar. Det innebär att lärarna var inte nöjda i teoretiska ämnen utan suckade, när han var duktig blev han avvisad. Känn på den du!!

När jag summerar detta hade Max en mycket god kompetens om många saker. Jag sa ofta att han kunde bli världens bästa ingenjör men han var mer praktisk. Han hade redan planerat för att sin Prao i åk 8, planen var en vecka med rörmokaren och en vecka med elektrikern. Hur kan det komma sig att han då blev klassad som både långsam och nästan lite dum i skolan? Var det fel på Max eller är det skolan som har ett för snävt sätt att mäta människor på? Jag är övertyga att Max med sin kompetens skulle klarat livet utmärkt men då han blev helt intet gjord av lärare och elever så överlevde han inte skolan. Minns ni när jag berättade att lärarna i mellanstadiet klassade Max enligt följande "en glad kille som tycker att allt är tråkigt"? Det kan ha varit en förödande pre supposition att sätta på ett barn. Lärarna tog sig rätten att bestämma hur han var istället för att fundera på om de faktiskt gjorde lärande tråkigt. 

Jag vet att Max var väldigt smart och att han hade kunnat lösa det mesta. Max kompetens var långt över en vanlig 13 åring ändå blev han utsatt och tom fördummad. Han var unik med sitt tekniska kunnande och intresse. Han var omtänksam och klok. "Mamma man får va som man vill", det var naivt av Max att tro att det var sant för det gäller inte i Ulricehamn. 

Stort tack till alla er som orkar och vill följa mina brokiga tankar.

Kram 

Bergamamman som älskar Bergasorken över allt annat 💞