Fortsätt till huvudinnehåll

Dokument vs effekt

 Idag har varit en svart rand och en jobbig dag med tung sorg, nu framåt kvällen känns det som att mörkret skingrats tillfälligt. Jag har funnit att känslosamma inlägg förstör min redan sköra sömn så denna kväll blir fokuset ett annat.

Jag tänker denna kväll reflektera en del på vad som pågår eller faktiskt inte pågår i vår kommun (Ulricehamn). Ni är många som inte känner mig och kanske kan jag berätta mer om mig själv någon dag framöver. I detta inlägg kan jag dela att jag har i mitt yrkesliv ägnat stor del åt "controlling". Lite svengelska men det betyder i stora drag att jag granskat och följt upp aktuell status, föreslagna projekt, finansiella ärenden och policys. Det gör att jag nu tittar på en del dokument som kommer från skolan samt effekten av dessa. En policy, riktlinje, direktiv eller lag är helt verkningslös om den utformas så att den är omöjlig att följa och/eller följa upp. 

Stenbocksskolan har ett dokument som heter; "Stenbocksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Dokumentet går att läsa på kommunens hemsida, vill man ladda ner det eller skriva ut det kostar det 6,50 EUR. Mycket märkligt att en svensk kommun med offentlighetsprincip väljer att lägga något i ett system där medborgarna skall betala och i utländsk valuta för att ladda ner dokumentet. Kommunen har med 3 dagars handläggningstid delgett mig dokumentet utan kostnad. Dokumentet i sig är 90 sidor långt och påminner om något som skulle kunna kostat 500 KSEK av en konsult, vilket jag inte har några bevis för. Det måste ta elever och lärare minst en halv termin att harva igenom dokumentet och tolka hur de skall förhålla sig till det. Trots detta verkar inget av de handlingar som elever i skolan utsatte Max för lyckats klassas som något som betecknades som en kränkning. Jag undrar vad som krävs.. Där med kan jag konstatera att detta dokument är helt verkningslöst då det är ett papper men ingen lever efter det.

För er föräldrar som fortfarande har barn i Stenbocksskolan så kan ni läsa hela dokumentet på denna sidan: https://prezi.com/p/tejptnieye9d/stenbocksskolans-plan-mot-diskriminering-och-krankande-behandling/

Våra kommuner lyder under offentlighetsprincipen som innebär att handlingar, (pappersdokument och elektroniska dokument) som är inkomna till en myndighet eller upprättade hos en myndighet och som förvaras hos myndigheten som huvudregel är offentliga. Till detta har vi inom EU GDPR som reglerar hanteringen av personuppgifter. Jag tvekar på om detta fungerar i vår kommun. Vi har ännu inte mottagit alla dokument avseende Max som begärts ut redan i början av december. Förhoppningsvis handlar detta om oreda men det skapar ändå en osäkerhetskänsla på vad som faktiskt finns eller kanske till och med upprättas i efterhand.. Det är därmed också osäkert på vilken nivå vår kommun faktiskt kan leva upp till de regler som gäller. 

Jag har noterat att delar av skolan döljer sig bakom att man säger sig att man inte har dokumentationsplikt. Det kan så vara men betyder det att man då inte behöver ta ansvar för de beslut som man tog utan att dokumentera? Det låter som ett bekvämt förhållningssätt, där jag tolkar det som att om man inte dokumenterar så finns det inga bevis? Är det rimligt att en kurator talar med barnen och väljer att inte dokumentera? Har kuratorn då inget ansvar för att kunna återge det arbete som skett med barnen? 

Skolsyster har tystnadsplikt men den måste nog anses ha övertolkats när vårdnadshavare inte ens informeras om avgörande information i ex hälsosamtal. Ett hälsosamtal är helt verkningslöst om det dokumenteras och sparas utan att delas till de som faktiskt kan påverka barnens välmående.

Det är ändå intressant att vår kommun nu diskuterar ett nytt kulturhus när vi inte ens har en acceptabel basnivå på skolan i kommunen. Max gick i två av kommunens skolor och blev utsatt både fysiskt och verbalt utan att detta noterades trots en 90 sidor lång policy mot kränkningar. Jag får så mycket meddelanden från föräldrar som delar tragiska situationer som vittnar om att deras barn i detta nu är utsatta i våra skolor. Detta sker även efter att vår fantastiska son inte orkade det stora utanförskap som han utsattes för. Jag skulle råda föräldrar som är minsta osäkra på om allt står rätt till i skolan, begär ut alla dokument angående era barn så ni vet vad som pågår. 

Detta var mina reflektioner från dagen. Nu ska jag testa mitt tyngdtäcke som jag fått låna så får vi se om sömnen infinner sig.

Älskade Max vad vi saknar dig!!

Kram Bergamamman

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sorgeår

 Tiden går och livet går på något sätt vidare utan vår finaste Max 💗. Jag somnar av utmattning men sover inte så bra. Jag vaknar många gånger och varje gång jag vaknar påminns om att det är sant att det ofattbara har hänt. Det var inte ett val Max gjorde utan jag tror att hans synfält var smalt i stunden, paniken som ett trängt djur som inte kommer undan. Han var en kille som bara ville få vara och göra det som han gillade och tyckte var roligt. Han ville inte bli hånad eller bortgjord stup i kvarten av vuxna och barn. Max gav mig ett gott skratt en dag när ett av hans många hyss dök upp. Han hade bytt ut alla vitaminer i en burk mot vatten. När jag öppnade burken blev det blött över allt. Det skämtet är så mycket Max, jag blev lite glad i stunden.  Det har gått snart en månad sedan Max födelsedag och jag har hunnit fundera mycket. Det har varit en sommar med många svåra tankar och jag har faktiskt funderat själv på när når jag botten. När tankarna kommer känner jag så mycket...

Det är något som skaver

 Vilken vecka, vilket gensvar på vår tragiska förlust. Vi kämpade så för Max och nu är det 550 dagar sedan jag fick den sista kramen med orden "jag älskar dig mamma". Förutom chock, förlust, panik, sorg, meningslöset, funderingar över om man vill leva, kärlek, ilska och mycket annat har jag fört en kamp för att förstå varför. Max var inte intresserad av att skriva så det fanns inget brev. Vi förstod direkt att det var kopplat till skolan. Dokumentären är fruktansvärd men verkligheten är så mycket värre. Det är bara den som förlorat ett barn som kan förstå den paniken som uppstår kroppen.  Vi har under de 550 dagarna som passerat fått kämpa så hårt för att få fram sanningen. SvD har kunnat hjälpa oss mycket. Det händer något i en människa när en kommun använder extremt stora interna resurser och betalar externa konsulter för att få en förälder och god skattebetalare att bli tyst. Kommunen har gjort allt för att skylla över på Max, han ville inte byta skola, kommunchefen tror a...

Nu äntligen - fram för civilkurage

​ Detta mina vänner är ett klipp från SvD 19 maj 2026. Detta är ett uttalande av Anna Lundh barnpsykolog som ägnat mycket tid att förstå varför barn begår självmord. Jag har så många gånger tidigare påpekat effekten av den ihållande utsatthet som Max fick utstå. Lärare som inte tyckte hans geniala kunskaper var märkvärdiga. Lärare som tittade bort när Max och andra barn blev utsatta. Redan när Max gick på lågstadiet fick ett av barnen byta kommun pga utsatthet, jag såg med egna ögon hur läraren bidrog till den lille killens utsatthet. Föräldrar som försvarar att deras barn höll fast Max mot hans vilja och filmade. Barn som allt mer frös ut en liten klick. Detta har varit och är vardag i Gällstad och Ulricehamn. Inför veckans publicering av SvD om Max har jag gått igenom rapporter och ljudupptagningar igen. Saknaden och förlusten är lika tung som alltid, skuldkänslorna för det vi inte gjorde ligger alltid som ett tyngdtäcke över kroppen. Jag kan aldrig vänja mig över hur cyniskt vuxna o...